männsikor

Har ni tänkt på hur olika vi alla är? Alla ser olika ut. Alla klär sig olika. Vi pratar olika. Vi även ser och hör olika. Ingen är den andre lik. Visst kan det vara ganska fantastiskt att vi alla är så olika, men det kan även vara jobbigt att alla är så olika varandra.
Om alla skulle vara lika så skulle man göra precis samma saker hela tiden, man skulle aldrig kunna vara själv och tycka något olikt den den andre. Allt skulle vara likt. Aldrig kunna säga en åsikt som ingen annan höll med oss. Aldrig vara först med att komma på crazy ideer? Skulle det vara kul?
Men därimot nu när vi är så olika så kan alla tycka och tänka precis vad det vill, vilket är bra? Alla har en egen åsikt. Alla kan gå emot din åsikt. Alla kan vara emot dig.
Vi tycker alla om olika saker och olika människor. Vi kan inte alltid göra alla glad. Det är alltid någon stakare som är själv hemma och undrar vad alla andra gör. Kanske är de på bränbollsyran. Kanske de ser på film. Eller så sitter de i ett kök och äter pizza. Vem vet? Men det kommer alltid att vara några som sitter hemma och väntar på ett samtal från sin bästa vän som lovade att de skulle ringa upp en.
Det är mycket man hinner tänka på under sina dagar. 
 
Har ni någonsin bara suttit hemma och tänkt på hur världen ser ut? Vilka som bor i den? Eller hur andra människor ser och tänker om dig? Din bästa vän kanske sitter just nu och pratar skit om dig. Eller din kille vill inte va med dig för han har bättre saker att göra. Vi är alla så olika och vi hanterar saker olika. Alla tänker på olika sätt.
Det är helt underbart att världen har utvecklats i sin egen takt och att alla kan vara den som de känner att det är, den verkliga dem. Att vi alla vågar vara olika och inte falla för grupptryck, det är helt jävla fantastiskt!
 
Men då börjar man tänka på de gånger som man sitter hemma och få se på snapchat alla sina vänner är med varandra och själv sitter man här och undrar varför de inte har blivit bjuden. Vill de inte va med en? Gillar de inte att man är med dem? Vad kan det vara? Men det är de som är så fantaskiskt att man vet inte eftersom alla tänker vi olika...
Självklar blir man inte sur ifall man inte blir bjuden, inte jag ialla fall .. jag blir snarare glad. För nu kan jag sitta här och tänka på hur fantastiskt det är att jag är jag och att jag har otroliga vänner runt omkring mig.Vänner som bryr sig om mig. Människor som vill ha mig i deras liv, som vill att jag ska vara där. Det är en helt otroligt känsla att veta att jag betyder något för någon annan därute. Någon som inte vill bråka med mig, någon som inte blir sur på mig för minsta lila. Någon som älskar mig och mina misstag. Det är en fin tanke att tänka.
 
jag tycker att alla ska få tänka den fina tanken att du är älskad för den du är, den kommer alltid att finnas någon som älskar just den du är!

Cecilia Fransson

17 år, UÅ Curling, Träning, Smink. Det summerar mitt liv på ett ungefär. puss!

Tema Nostalgi gjort av Mimmi Thorneus